Läste precis klart Ronja Rövardotter. Det är kanske den bästa boken jag har läst, eller beroende på vad lägger för vikt i det, men i alla fall en av de bästa som jag har läst. Astrid kunde verkligen skriva hon! Jag vet inte hur det är för de som inte har växt upp med henne, de som inte har hört hennes röst eller sett någon av filmerna/tv-serierna baserade på hennes böcker. Om det nu ens finns någon här i Sverige som inte har gjort det? För i det här fallet så tycker jag faktiskt att boken blev bättre tack vare att jag har sett filmen, och att jag minns hur Astrid lät när hon berättade. Det förhöjde verkligen min läsupplevelse! Jag kunde se platserna framför mig, ännu klarare än jag vanligtvis kan (jag vet inte hur det är med er, men jag målar alltid upp allt jag läser om i mitt huvud) och jag kunde höra, för mitt inre, Astrids röst medan jag läste.
Boken var så otroligt välskriven, det finns så mycket värme i den och hon har verkligen lyckats väva in så mycket viktigt i boken. Det kanske är ännu viktigare nä man är liten, men jag tror att jag uppskattade boken ännu mer idag, än jag skulle ha gjort om jag läste den när jag var liten. Vilket jag i och för sig tror att jag gjorde, men jag minns inte mer än hur bokens framsida såg ut. Alla mina minnen som är knutna till Ronja, är knutna till filmen. Som jag för övrigt älskar!
Jag vet inte om jag någonsin har gråtit så mycket som jag gjorde mot slutet av boken. Kanske när jag läste Flyga Drake, men det skulle nog vara det enda undantaget. Har ni inte läst boken, eller har ni precis som jag, glömt bort att ni gjort det, så kan jag varmt rekommendera Ronja Rövardotter. Oavsett om det är första gången ni läser den eller ej!
tisdag 22 mars 2011
Crash - Den bästa filmen någonsin!
Jag vet att det här är väldigt sent, Crash är en film som man redan borde ha sett, för flera år sen. Faktum är att jag har tänkt se den enda sen den kom ut, men jag har alltid ångrat mig för jag har tyckt att den sett så himla tråkig ut. Men ack så fel man kan ha!
Idag satt jag och en kompis och skulle se en film tillsammans och då sa han att han ville se Crash, jag tänkte att det väl var dags, så sagt och gjort, vi började titta på den. Redan efter kanske 15-20 minuter sa jag till honom att jag hade en känsla av att det här skulle vara den bästa filmen som jag har sett. Och det var det verkligen!
Alla filmer, ALLA, bleknar i jämförelse! Det är knappt så man kan kalla det en film, det är en upplevelse! Den är så grymt jävla bra att jag inte vet vad! Varje scen är som en egen liten kortfilm, Paul Haggis är ett GENI! Han vrider och vänder på allt! Hela filmen är så otroligt genial! För att inte nämna fotot och musiken som är helt brilliant!
Jag tror att jag var tårögd under hela filmen, det var bara så vackert och tragiskt! Jag blev ledsen över hur hemsk vår värld är, hur hemska vi är, vi människor. Det här är en film som man bör se i tystnad och en film som man verkligen behöver ta in, en film som tål att tänkas på, en film som manar till eftertanke!
Tydligen har vissa kritiserat filmen för att vara rasistisk, och visst handlar det mycket om rasism, men om man inte kan se att filmen tar ställning emot rasism så tror jag att man har missat något viktigt. Om någon inte gillar den här filmen så tror jag att jag tar och tappar allt hopp på mänskligheten! Allt det lilla som finns kvar efter att ha sett Crash!
Jag kan inte ens föreställa mig att någon inte skulle gilla den här filmen, så har du, likt jag, inte sett den än, så måste, MÅSTE du bara se den fortast möjligen! Crash får fem SOLKLARA hattar! Se den! Se den nu!
Idag satt jag och en kompis och skulle se en film tillsammans och då sa han att han ville se Crash, jag tänkte att det väl var dags, så sagt och gjort, vi började titta på den. Redan efter kanske 15-20 minuter sa jag till honom att jag hade en känsla av att det här skulle vara den bästa filmen som jag har sett. Och det var det verkligen!
Alla filmer, ALLA, bleknar i jämförelse! Det är knappt så man kan kalla det en film, det är en upplevelse! Den är så grymt jävla bra att jag inte vet vad! Varje scen är som en egen liten kortfilm, Paul Haggis är ett GENI! Han vrider och vänder på allt! Hela filmen är så otroligt genial! För att inte nämna fotot och musiken som är helt brilliant!
Jag tror att jag var tårögd under hela filmen, det var bara så vackert och tragiskt! Jag blev ledsen över hur hemsk vår värld är, hur hemska vi är, vi människor. Det här är en film som man bör se i tystnad och en film som man verkligen behöver ta in, en film som tål att tänkas på, en film som manar till eftertanke!
Tydligen har vissa kritiserat filmen för att vara rasistisk, och visst handlar det mycket om rasism, men om man inte kan se att filmen tar ställning emot rasism så tror jag att man har missat något viktigt. Om någon inte gillar den här filmen så tror jag att jag tar och tappar allt hopp på mänskligheten! Allt det lilla som finns kvar efter att ha sett Crash!
Jag kan inte ens föreställa mig att någon inte skulle gilla den här filmen, så har du, likt jag, inte sett den än, så måste, MÅSTE du bara se den fortast möjligen! Crash får fem SOLKLARA hattar! Se den! Se den nu!
söndag 20 mars 2011
Never let me go
Såg precis Never let me go. Jag är helt rörd, jag är krossad, jag är gråtfärdig, jag vill bara deppa ihop i en liten pöl, men den var bara så otroligt underbar! Så bra! Den är så tragisk, men i allt det tragiska så otroligt vacker! Fotot var bland de bästa jag har sett, musiken var verkligen fantastisk och jag tycker faktiskt att skådespelarprestationerna var minst lika bra! Carey Mulligan är underbar! Världens sötaste! Och jag önskar bara att hon kunde gå och bli kär i mig! Ojoj vad hon är söt!
De jag såg den med var inte lika övertygade, men jag tror att man måste ha en speciell smak för filmer för att gilla den. Många kan nog tycka att filmen är lite för långsam i sitt berättande, men jag tycker bara att det snarare förstärker upplevelsen ännu mer, gör filmen ännu vackrare! Jag tycker verkligen att det märks att filmen är baserad på en japansk historia. Hela filmen känns väldigt japansk i sitt berättande. Jag vet inte om det säger dig något, men för mig så är det något bra.
Jag vet inte riktigt om jag skulle säga att det här är någon biofilm dock, och absolut inget för den stora massan, det här är snarare en film som man ska avnjuta i hemmets mysiga vrå. Gärna i ett nersläckt rum, i tystnaden och i skenet av ett par värmeljus, tillsammans med några vänner. Se bara till att ingen av dem är en sådan person som inte kan hålla tyst under filmer, för den här filmen kräver verkligen tystnaden, både för eftertanke och koncentration. Jag ger den här filmen fem starka hattar. Fem välförtjänta ena!
Nu när jag har sett Never let me go är jag väldigt nyfiken på boken, måste kika upp den. Jag kan inte sluta att tänka på filmen, det är som att den har grävt sig in i mig och jag hoppas att den aldrig släpper taget om mig.
Snälla, never let me go!
De jag såg den med var inte lika övertygade, men jag tror att man måste ha en speciell smak för filmer för att gilla den. Många kan nog tycka att filmen är lite för långsam i sitt berättande, men jag tycker bara att det snarare förstärker upplevelsen ännu mer, gör filmen ännu vackrare! Jag tycker verkligen att det märks att filmen är baserad på en japansk historia. Hela filmen känns väldigt japansk i sitt berättande. Jag vet inte om det säger dig något, men för mig så är det något bra.
Jag vet inte riktigt om jag skulle säga att det här är någon biofilm dock, och absolut inget för den stora massan, det här är snarare en film som man ska avnjuta i hemmets mysiga vrå. Gärna i ett nersläckt rum, i tystnaden och i skenet av ett par värmeljus, tillsammans med några vänner. Se bara till att ingen av dem är en sådan person som inte kan hålla tyst under filmer, för den här filmen kräver verkligen tystnaden, både för eftertanke och koncentration. Jag ger den här filmen fem starka hattar. Fem välförtjänta ena!
Nu när jag har sett Never let me go är jag väldigt nyfiken på boken, måste kika upp den. Jag kan inte sluta att tänka på filmen, det är som att den har grävt sig in i mig och jag hoppas att den aldrig släpper taget om mig.
Snälla, never let me go!
söndag 6 mars 2011
Prins Hatt - Demonregissören
Ojojoj! OJ! Idag regisserade jag en scen som bara blev så otroligt jävla bra! Grymt bra! Jag jobbade med två skådespelare som bara var helt toppen! Det var så himla kul! Jag litade verkligen på mig och jag så sjukt nöjd att jag castade just de två! Tack till er båda för att ni var så fantastiska! Tack! Jag vill bara fortsätta! Jag njuter som ett barn på julafton! Underbart!
Inspiration
Har just precis skrivit det bästa som jag någonsin har skrivit. Helt sjukt! Plötsligt så kom inspirationen rusande, och nu kan jag knappt sluta skriva. Det är som om, ja, jag vet inte vad, jag vet bara att jag tycker att det är grymt bra! Jag menade inte att skryta, det är inte alls så, jag behövde bara skriva det, så jag kommer ihåg det imorrn. Kanske kan jag minnas var det var som triggade mig. Jag höll på med en regiövningen och så kom det bara, helt plötsligt! Det är kanske så här jag ska jobba? Blir spännande att se om jag fortfarande tycker att det är lika bra imorrn när jag är pigg och kan se på det med nya ögon... Hur som helst så är jag i alla fall väldigt glad och nöjd, mer än nöjd faktiskt!
torsdag 3 mars 2011
Black Swan
Som sagt så såg jag ju även Black Swan idag, och herregud vilken jävla bra film! Den här filmen förtjänar helt klart 5 Hattar! Jag tror att jag aldrig har blivit så berörd av en film, någonsin! Eller så var det i alla fall väldigt länge sen... Den var så sjukt obehaglig! Och som Natalie Portman spelade! Helt jävla otroligt! Hon förtjänade verkligen en Oscar för den rollen! Så otroligt övertygande och ett sånt brett register! Jag trodde inte heller att jag någonsin skulle säga det, men filmen fick mig till och med att tycka att balett kanske inte är så farligt ändå! (Eller är det just precis det är?...) Jag vill även nämna Vincent Cassel som också var riktigt bra! Har gillat honom enda sen La Haine. Där han, för övrigt, också var riktigt bra! Se den! Mila Kunis bör även nämnas, för hon imponerade också stort! Det var riktigt kul att se henne i en så pass seriös film!
Frågan är dock hur mycket publik den kommer att dra i Sverige? För det här känns verkligen inte som en film för den stora publiken, snarare som en film för riktiga cineaster. Jag tror att de som går och ser den bara för att, utan att veta så mycket om den, kommer att bli besvikna, för jag tyckte verkligen att filmen kändes som en riktig fin "festival-film", och det brukar inte gå hem hos alla. Nåja, jag kan i alla fall rekommendera den varmt!
Frågan är dock hur mycket publik den kommer att dra i Sverige? För det här känns verkligen inte som en film för den stora publiken, snarare som en film för riktiga cineaster. Jag tror att de som går och ser den bara för att, utan att veta så mycket om den, kommer att bli besvikna, för jag tyckte verkligen att filmen kändes som en riktig fin "festival-film", och det brukar inte gå hem hos alla. Nåja, jag kan i alla fall rekommendera den varmt!
The Rite
Jag hade sett trailerna för The Rite för ett bra tag sen, och jag var faktiskt rätt sugen på den! Jag gillar ju filmer med övernaturliga teman så jag var helt klart nyfiken på den.
Så idag gick jag på pressvisning och såg The Rite och Black Swan, mer om den sen. Faktum är att jag inte alls blev imponerad på The Rite! Filmen var obehaglig på sina ställen, och självklart var det kul att se Anthony Hopkins igen, men den tillförde inget nytt. Vi har sett flertalet filmer om excorsism som sägs vara baserade på verkliga händelser, men den här filmen erbjöd inga nyheter, det var samma saker ännu en gång, inget som överaskade, till och med den obligatoriska "upp-och-nedvända-kors-scenen"! Det enda som jag tycker var roligt med filmen var i en scen där de skämtar lite om The Excorcist, för er som har sett den. För er som inte har sett den: Se den istället för The Rite så gör ni er en tjänst!
Det är förstås kul att Mikael Håfström får göra film i USA, men jag önskar bara att han kan göra en bra film för omväxlingens skull. I min mening har han inte gjort något bra sen Ondskan, så det börjar fan vara dags att han styr upp nåt snart! Apropå herr Håfström, gillade verkligen Skuggornas Hus! En riktigt härlig svensk ungdomsserie!
Nåväl, till betyget då. Jag tycker ärligt talat inte att den här filmen förtjänar mer än två svaga Hattar!
Så idag gick jag på pressvisning och såg The Rite och Black Swan, mer om den sen. Faktum är att jag inte alls blev imponerad på The Rite! Filmen var obehaglig på sina ställen, och självklart var det kul att se Anthony Hopkins igen, men den tillförde inget nytt. Vi har sett flertalet filmer om excorsism som sägs vara baserade på verkliga händelser, men den här filmen erbjöd inga nyheter, det var samma saker ännu en gång, inget som överaskade, till och med den obligatoriska "upp-och-nedvända-kors-scenen"! Det enda som jag tycker var roligt med filmen var i en scen där de skämtar lite om The Excorcist, för er som har sett den. För er som inte har sett den: Se den istället för The Rite så gör ni er en tjänst!
Det är förstås kul att Mikael Håfström får göra film i USA, men jag önskar bara att han kan göra en bra film för omväxlingens skull. I min mening har han inte gjort något bra sen Ondskan, så det börjar fan vara dags att han styr upp nåt snart! Apropå herr Håfström, gillade verkligen Skuggornas Hus! En riktigt härlig svensk ungdomsserie!
Nåväl, till betyget då. Jag tycker ärligt talat inte att den här filmen förtjänar mer än två svaga Hattar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)